once upon a time, it was a girl named Amanda, and here is her story

Jag och pappa har vart och handlat mat. Ikväll blir det mumsigt med tacos. Nu har jag precis skrivit brev. Till min underbara gammelgammelmoster Ami (min mormors moster) det är en av mina bästa vänner och hon är vekligen helt underbra, 96 år gammal men helt klar i huvudet och så sjukt rolig. Vi brukar prata i telefon om allt men vi är vädligt dåliga på att ringa varandra så nu har vi lovat att börja skriva några rader till varandra också. Hon bor ända borta i Avesta så det är väldigt långt för att hälsa på tyvärr. Men det jag ville komma fram till är att man skriver ju för tusan aldrig brev längre. Man skickar ju inte ens kort. När man var liten hade man ju typ brevpapper och grejer och jag kommer ihåg att man hade brevvänner till och med. Kort skickade jag typ till mina kompisar varje gång jag var bortrest men inte gör man det längre. Det tekniska har verkligen tagigt över. Lite syd för jag tycker att det är ganska mysigt med berv och kort. Det blir lixom mer personligt. Och bloggar har ersatt dagboken. Aa, undra hur det ser ut om 20 år... flyger bilarna då eller?